Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

1:a Januari 2017

Permalink0
Har legat och sovit nästan hela eftermiddagen och kvällen, nu mår jag väldigt illa men tänkte ändå försöka hålla mig vaken och vid liv för att skriva och sedan göra mig iordning för sängen. Är ju fortfarande trött så jag hoppas på en tredje natt då jag inte tar medicin, men det är skönt att veta att den finns.
Jag var inte vaken så länge inatt, tror klockan var runt 03.00 när jag somnade. Sedan sov jag till efter klockan 10.00, fick nästan en chock. Har dock sovit väldigt ytligt känner jag då jag hade huvudvärk när jag vaknade.
Tror jag har varit inne i ett "light-maniskt" läge senaste veckan och nu tar min kropp igen sig med att den behöver sova många, många timmar.
 
Minna var inte ett dugg rädd för raketerna igår. Vi är dock tacksamma att det inte var så många som fyrade av mitt på vår gård. Några idioter hade vi som kastade ut smällare ifrån sin balkong men men idioter finns ju överallt, tyvärr!
 
Allt känns så sjukt i kroppen på ett sätt som är svårt att förklara, det sitter psykiskt och går alltså inte att ta på. En del utav mig sitter och väntar på ett samtal i veckan och det är som om min existens helt hänger på det. Dock vet jag att OM nu jag ens får det samtalet kommer jag endast bli tillfredställd just för stunden sedan kommer saknaden tillbaka. Det talas lite löst om förtidspension på 25-50% jag bryr mig inte så mycket, känner mest att hur fasen ska jag jobba 50-75% överhuvudtaget?
Så mycket skit det är nu i januari som jag bara inte orkar att ta tag i, bara en sådan sak som tandläkaren, jag spyr! Just nu är det prioritering som gäller, en sak i taget oavsett hur lång startsträcka det än blir, en sak i taget...
 
Hon är modig min katt <3
 
 
Till top