Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

Kvällsmys efter en svår dag

Permalink0
Aningens svårt att skriva med en katt liggandes på högra armen, vi har vårat kvällsmys i sängen ihop med en dator, mobilen som laddas och ritblock med pennor. Har kommit in i en period nu när jag målar innan jag går och lägger mig. Samtidigt som jag tittar på någon serie på datorn, för det måste vara något ljud/samtal igång.
 
Har varit en svår dag idag, kan inte äta frukost alls på morgonen tro mig jag har suttit och tvingat i mig, och det kommer upp igen. Det blir med den konsekvensen att jag endast äter en portion lunch vid 12, har jag tur kan jag få i mig ett halft glas vatten till det men sedan äter jag inte förens vid 19 tiden. Vid den tiden är jag så utmattad att jag inte orkar laga mat, gör jag det är det för nästa dag och jag mår illa av allt förutom socker.
 
Undrar så vad man ska behöva göra för att folk ska förstå? De säger till mig att flagga och berätta innan det går åt pipan, vilket jag nu gjort flera gånger i två månaders tid. Det har nästan bara varit en som förstår till stor del och hon håller jag på att tappa. I november kan jag inte ha kvar henne och jag vet inte om det är något undermedvetet som gör att jag inte längre klarar av att höra av mig till henne.
Folk som flyttar ifrån mig, till andra orter har jag ju känt att de överger mig och på något sjukt sätt vill jag väl "säga upp" bekantskapen innan de hinner lämna mig. På något sätt inte visa den andra hur mycket det påverkar mig. Det påverkar mig så att jag går i bitar men du ska inte få se den biten, du ska inte få den tillfredställelsen att ha gjort mig så illa.
Så reagerar jag inom mig, jag får panikkänslor, jag känner en extrem vrede och blir otroligt ledsen.
 
Men jag förstår nu att göra sig illa är det enda sättet för att få ett totalstopp. Även om jag inte VILL göra det just nu, det är ingen trevlig upplevelse så för att jag ska kunna bevisa hur läget är på riktigt MÅSTE man tydligen skada sig.
 
Jag vill inte ha en morgondag...
 
 
 
 
 
 
 
Till top