Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

22 November 2016

Permalink0
Det är psykisk totyr att jobba eftermiddag/kväll. Hela morgonen och dagen går åt att man bara går runt illamående. Har tryckt i mig en apelsin och försökt äta riskakor bara för att slippa svimmningsanfallen på dansen ikväll. Men det gör så ont och mitt huvud är fullt till bredden med oro över precis ALLT. Det är jobb, det är mat, det är pengar och det är allt där emellan. Ville verkligen säga att jag kunde jobba eftermiddagar för att underlätta men att må så här tre dagar i veckan plus att jag går heldag på måndagen det fungerar inte. Hur mycket jag än vill så går det inte.
 
Sista tillfället på dansen i danssalen idag och jag hoppas faktiskt att jag kan vara så stark att jag lägger av inför vårterminen. Jag önskade att jag hade någon som verkligen stöttade mig igenom denna förändring då jag tror att det är nödvändigt. Dansen har varit hela min identitet i 20 år och den har gjort mig så ont de senaste sju åren. Alla, läkare, myndigheter och folk runt om har hela tiden sagt att det är bättre om jag iallafall har kvar dansen. "Den får dig ju att må bra", har suttit och skrikit på läkare att dansen sårar mig och den ger mig ingen som helst glädje men de har bara sagt "nähä, men den håller dig iallafall uppe".
Jag vill ha stöd i att detta är det bästa för mig, att jag är vuxen att ta det beslutet efter att ha lyssnat på min kropp. Någon som säger att jag är klok i att lägga av nu, någon som kanske till och med kan hålla med mig om att dansen har blivit skadlig för mig. Kommer att ta det steg för steg tänkte jag. Tänkte först ta bort allt med dans på en och samma gång men det kanske inte är nödvändigt. Och min tanke är inte att aldrig mer hålla på med dans eller se på dans utan jag behöver ett break totalt just nu och sedan hoppas jag kanske hitta en längtan tillbaka.
 
Andas man måste andas någonstans. Ska försöka göra mig iordning nu och få denna vedervärdiga dag och även vecka ur världen.
 
På lördag vill jag tacka för mig på scenen. Är rädd att jag inte vågar säga nej inför nästa termin men jag ska göra mitt bästa...
 
Scenen i Trollhättan.
 
Börjat packa ner...
 
Vet inte om det ser lite "sliskit" ut men tänkte testa lite myspys ljus.
 
 
 

19 November 2016

Permalink0
Det är dagen innan jordens undergång. Ja det är så det känns iallafall. Varför gav jag mig i detta?! Varför lyssnade jag inte på min kropp redan i somras?
Megastor finne på kinden och megamens har jag dessutom! Som alltid innan mensen är jag pluvsigare än vanligt och det har endast börjat att lugna ner sig.
Tror (och hoppas) att jag iallafall har bestämt vad jag ska ha på mig. Förutom på fötterna. Hatar att ha svarta skor då man får illusionen av att man har mindre fötter, och har jag mindre fötter blir vaderna dubbelt så stora. Dock kan jag hålla med om att vita smutsiga sneakers inte alltid är snyggast till snäv svart kjol och svarta strumpbyxor. Ibland blir valet som mellan pest och kolera.
 
Som vanligt är jag orolig över vad det andra könet ska säga. Tänker inte jättemycket på vad tjejer/kvinnor tycker, där får man ibland komplimanger. Utan som vanligt är det männen som fuckar upp mitt psyke! Varför slutar jag inte lyssna på dem?? Vad är det som är så svårt? Det är deras problem att de inte tycker att jag är kvinnlig. Och det är mitt problem att jag faktiskt alltid lyssnar på dem!
 
Min plan är denna outfiten imorgon. Eventuellt med tjockare strumpbyxor och en tuffare "bomber"jacka upptill.
 
Har fyra evenemang de närmsta helgerna. Imorgon är det uppvisningen i Trollhättan, scenklädsel som gäller, även om jag kanske inte ens ska ut på själva scenen alls.
Nästa helg är uppvisningen i Uddevalla, scenklädsel även där. På samma kväll är jag bjuden på inflyttningsfest, får se om psyket håller men jag räknar iallafall in den i kalkylen och då behövs en lite festligare outfit.
Helgen därpå i decemer ska vi på julbord i Göteborg och se på Arvingarna och där får man väl se om man hittar en juligare outfit. Lite fest och lite mys.
 
Idag har jag tonat/färgat håret, inget extremt bara lagt i en ljusare färg som kanske inte riktigt syns men den döljer mina gråa slingor och ljusar upp hårbotten någon grad.
Mår inte alls bra just nu och min arm svider så där ont fast gott. Har nog inte riktigt haft mitt självskadebeteende "igång" såhär föräns jag gick i Linköping. Jag har slutat bry mig om hur det ser ut. Hur jag eventuellt kommer att ångra mig i framtiden. Ser ingen framtid där det spelar någon roll hur jag ser ut. Jag kommer att lägga ner totalt allt som har med kärlek att göra. Jag har varit förälskad i år och nu lär jag väl få vänta i ett decenium till innan nästa och förhoppningsvis levar jag inte då om tio år.
 
Älskar fortfarande kaktusar och här är en utav de nya här hemma.
 
 
Minna och jag hade terapistund i soffan igår.
 
Adidas
 
Var inne på Junkyard hemsida och såg denna nya kollektionen från Adidas och fick en halv orgasm! Den är så fiiiiiin och så himla jag, vill ha ALLT!!
 
Snart ändras den nya desingen ut och jag får tillbaka den gamla men jag vill inte ha så mycket med dans att göra längre så får hitta på en lösning på ett eller annat sätt.
Känns helt sjukt att jag på riktigt vill städa ut allt med dans at göra, avvaktar bara på att terminen ska ta slut sedan ska allt bort iallafall för ett tag. Dansen är inte längre jag, att dansa är någonting jag vill göra på nattklubb där det är mörkt och inga speglar finns!
 

3e November 2016

Permalink0
Idag lyckades jag låsa mig ute på jobbet när jag var ute med soporna och skulle ta mig in igen. Det lågt ju helt riktigt ett par nycklar i min ficka men inte var det nyckel till ytterdörren på jobbet inte, utan hemmanycklarna. Hade ju tur att man kan gå runt och ta sig in på framsidan så att säga då jag var helt ensam på kontoret. Är huvudet dumt, får kroppen lida...
 
Sitter och försöker värma upp mina små tår under två tjocka plädar, det går sådär. Även mina fingrar och "nostippen" är stelfrusna att jag egentligen borde ställa mig upp och utföra någon slags träning för att kroppen ska börja tina upp igen. Väntar spänt på nya avsnittet utav "Tunnelbanan".
Imorgon är jag ledig, får se vad som händer, beror lite på vädret.
 
Idag har även arbetsterapeuten varit här, hon tyckte Minnisen var väldigt lugn idag jämnfört med andra gånger. Tror att Minnisen känner av att matte är hemma mer just nu och då blir hon nog lite lugnare och känner inte att hon måste hävda sig för att få lite kärlek och kel.
Inte så mycket mer att skriva för stunden...
 
Minnisen var aningens besvärad när matte skulle bädda idag.
 
Men efter en stund gick hon med på att sitta på täcket.
 
 
 
Utsikten idag på morgonen, helblå himmel och sol!
 
Till top