Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

Ren idioti!

Permalink0
Alla dessa prövningar som man säger är så viktiga och bra att man får här i livet, men jag kan inte förstå grejen med vissa ändå.
Nu har väl min puls gått ner till min normala men i tre timmar var den uppe på betydligt högre höjder än vad jag normalt sett har den. Kollade redan igår mitt saldo på kontot inför idag när jag tänkt mig hämta ut mina linser och handla mat bland annat. Då såg jag att jag inte skulle få in mitt bostadstillägg och jag blev bara väldigt förvånad, vad har hänt nu liksom? Igår fick jag ta två sömntabletter för att kunna gå och lägga mig och somna. Och idag ringde jag och frågade vår kära försäkringskassa vad som händer. Det var en ganska sur kärring jag fick prata med, som sa att jag inte lämnat in någon ny ansöka för min nya adress. När jag sa att det har jag gjort två gånger blev hon irriterad och sa att det har inte dem fått in. Gång på gång förklarade jag att jag har papper på beslut om det NYA bostadstillägget och att förra månaden fungerade det som det skulle. Till slut sa hon bara att detta var egentligen int ehennes bord och att en handläggare få ta hand om det och ringa mig om några dagar.
 
Arg som jag var sa jag okej och vi la på. Jag var inte tillfreställd med detta då jag visste att jag har gjort allt rätt, två gånger om till och med. Jag ringde min handläggare här i stan och hon fick genast ner mig på jorden när hon hörde hur ledsen och frustrerad jag var. Hon lovade kolla upp vad som skett och höra av sig inom några minuter.
Precis när jag lagt på det samtalet ringde en annan handläggare och hon precis som den första beskyllde mig för att ha missuppfattat och inte gjort min plikt. Jag sa att om jag nu lämnar in alla papper återigen hur ska jag känna mig trygg i att ni får dem när ni inte fått pappren de två första gångerna?? "Ja men du har inte lämnat in ditt nya hyreskontrakt" JOOOO det har jag. "Men du har inte lämnat in årsbesked för 2015" JOOOO jag sitter med det framför mig, alla papper ni fått kopierat två gånger och fått sänt till er. Jag sitter med ert klara beslut om att jag är berättigad tillägg. "Men du kan inte skylla på mig som sitter uppe i Kalmar" Nej men snälla kolla upp vart det har blivit fel för att jag VET att jag gjort min del.
 
Fick ingen mer hjälp i det samtalet utan det var när handläggare här i stan ringde och med orden sa "Anna du kommer att få dina pengar nästa vecka, det är vi som gjort fel" som jag drog världens längsta lättnande suck. Då hade de inte gått tillbaka tillräckligt långt (två-tre månader!!?) och sett att allt kommit in och beslut redan var fattat, utan istället stoppat min utbetalning och skickat ett brev som inte kommit fram på över en vecka.
Jag är glad över att ha fått en ursäkt, tycker bara det är synd att det är den personen som egentligen inte har med detta att göra och som inte har gjort felet som ska behöva be om ursäkt. Men väldigt tacksam är jag ändå över att jag har just henne!
 
Nu fick jag ett röstmeddelande från den andra handläggaren som också bad om ursäkt och som sa att jag inte behövde lämna in mer papper. Det är ju alltid något...
Jag vet inte om det har med min diagnos att göra att jag reagerar som jag gör vid dessa händelser, det är ju inte första gången. Jag funderar lite på hur en "frisk" människa skulle reagera om chefen/lönekontoret en dag bara beslutar sig för att halvera lönen? Jag vet att i min diagnos så handlar det om att man reagerar direkt på impuls och att känslor snabbt kan bli övermäktiga. För nu i efterhand inser jag att min reaktion inte var logisk. Att ställa in allt man har i aktivitet, börja hejdlöst gråta och planera vissa saker som man inte borde, är inte i proportion med problemet. Men jag kan inte andas, det blir ju en panikattack och jag kan inte tänka mer än att detta blir katastrof. Jag ser mig ju direkt sittandes på gatan.
 
Ändå anser jag att jag blivit så mycket bättre på att hantera det som för mig blir kriser, jag går inte riktigt på första impulsen att bara ta livet av mig för jag orkar inte. Idag ringde jag och även om första samtalet inte gick bra fortsatte jag att ringa till nästa. Okej jag gjorde inte exakt så som jag önskat och det hoppas jag nu kunna ta med mig, men jag är "hel". Jag kan antagligen, om än något trött, fortsätta min fredag. Inte som planerat men jag kan fortsätta.
 
<3
 
 
Minna kör på "sunday mood" hela veckan lång.
 
Till top