Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

Inget jag ser fram emot

Permalink0
Äntligen är det avklarat, vi ska till EM nästa sommar! Varför var de tvungna att ta så krångliga vägar dit bara? Varken min mage eller mitt hjärta klarar av såndana här pärser!
Minna och jag är väl egentligen klara för sängen, jag ska upp redan klockan 06.00 imorgon, tvätta håret och sedan ta mig upp först till sjukhuset för att ta bussen till Näl. Känns sådär, själva bussresan ser jag fram emot önskar dock att den var längre än 20 minuter. Men resten, att ta sig till sjukhuset och själva anledningen till att jag ska just till Näl hade jag väl kunnat vara utan.
Fast nu har jag gått sedan jag var fjorton år och funderat, haft smärta och undrat så mycket att självklart är detta ett besök ett måste. Jag är nog mest rädd för att hon inte ska hitta något, friskförklara allt och som toppen på isberget nämna min vikt och en gastric bypass operation. DET är all min rädsla...
 
Jag har seriösa planer på att ta med mig solglasögonen trots att det ska regna imorgon. Bryter den fjärde personen ner mig för i år med att informera mig om min vikt och en operation så går jag under. Tänker att solisar skulle man kunna gömma sina röda ögon bakom. Kanske blir att man går direkt till psyk efteråt, utan att passera gå som man brukar säga. Snälla bryt inte ner mig imorgon du främmande främling! Jag pallar liksom inte...
 
En lektion kvar, numero 10 nästa vecka, men sedan ska de ju få en extra gång veckan där på. Jag vet inte om jag bara ska hoppa över nästa vecka och låta dem få sin sista gång samma vecka som föreställningen. Jag vet inte riktig.
Så mycket denna veckan och jag orkar inte med hälften, det är steget, boendestöd, musiklistor, ansökningar, dans, scenkläder, städ, sjukhuset gånger två, makulera räkningar som kommit helt fel, kolla bussar, mediciner, pengar ALLT det här ska flyta ut ordningsamt på min almanacka men det har det inte gjort. Istället sitter det i mitt huvud som tunga tegelstenar hullerombuller!
 
Ska se om jag orkar ta en tripp till Överby imorgon efter Näl, det vill säga om jag inte har totalt brytit ihop. Men det är isåfall min belöning. Jag har fyra snusnäsdukar kvar att leta reda på till min yngsta grupp.
Nääää usch vad jag inte vill vakna till imorgon! Helst vill jag vakna den 6e december för att sedan släcka åter igen och den gången forever!!
 
Regnbåge i Uddevalla
 
Söndagsmiddag med plattfisk!!!
 
Hittade mina jazzskor i en liten skokartong i garderoben. De sitter bra runt foten fortfarande!
 
Till top