Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

Torsdag 13 Augusti 2015

Permalink0
Väldigt varm morgon även idag och jag tog min sista banan till att göra en smoothie som jag tog med mig ut på balkongen. Idag valde jag att sitta och läsa lite och försökte ha tålamod att få lite solstrålar på min rygg men det gick segt.
När jag gick i DBT träning (eller vad de nu kallar det) fick jag höra att om det hände stora tragedier eller jobbiga saker som uppmärksammades i medier så skulle man stänga av. Inte läsa, inte sätta sig in. När jag var 12 år inträffade branden i Göteborg och jag blev som besatt av att läsa varje artikel och se varje nyhetssändning. 11:e september var också en sådan sak jag var helt besatt utav att samla på mig varje detalj och historia om. Tsunamin var nästa tragedi där jag bara satt där hemma och försökte enda ifrån tårna att sätta mig in i hur sjutton klarar man av det? Utöya var helt ofattbart att ta in, men gudarna ska veta att jag försökte.
 
I våras sköts tre ungdomar (unga vuxna) ihjäl i våran stad, och igår var det tydligen dags igen. En ung man är död, skjuten i samma område som man är uppvuxen på. Samma område jag gick i skolan på, jag har lekt där och på den tiden var den en trygg plats. Jag har hört bara nu på senaste att det varit bråkigt där, fast det säger dem om alla våra olika områden. "Ojojoj, vad bråkigt och stökigt det är på Skogslyckan" och nu det senaste är det tydligen Tureborg, men jag ser det mer som tillfälliga områden. Dalaberg är ju däremot det området som ALLTID haft dåligt rykte.
 
Att det sedan har varit knivattentat på IKEA Västerås gör ju inte att man känner sig bättre till mots. Det är långt borta men ändå känns det så nära i mitt hjärta, och jag tänker på det hela tiden. Man försöker förstå och bilda sig en bild, men ibland går det inte och förstå, då är det bara en massa känslor som far runt.
Som sagt så lyssnade jag inte på vad de sa i DBT träningen... Så länge jag inte kan fylla rummet med annat så kommer jag nog alltid bli besatt utav händelserna både nära och ute i världen.
 
Jag har ingen plan idag, vad ska jag göra av alla dessa ångesttimmar på dygnet. Jag orkar inte, jag vill inte.
Igår ringde min nya kontakt från sjukhuset (för andra gången denna veckan) och sa först bara att hon ville byta tid. Min första tanke var att hon menade dag och kände att nej nu får de ge sig, men det visade sig bara va själva tidpunkten på dagen. Det gör inte mig så mycket, har inte så mycket inplanerat på mig schema om man säger så. Själv tycker jag att det känns som fredag idag och ligger alltså en dag före i tiden, vet inte riktigt när verkligheten ska komma ikapp mig.
Vaknade med träningsvärk på baksidan låren idag och tror att det var "flatback"övningarna igår som är boven. Hade ju varit nice om solen höll sig uppe hela kvällen idag och jag dessutom orkade gå en långis ikväll också. Det var befriande igår, och så skönt när man inte har/får smärtor.
Dessutom ska jag få min nya klänning idag (har jag bestämt alltså!) den är ifrån Rut&Circle men jag fick beställa den ifrån Bubbleroom då den inte finns i min storlek varken i befintlig affär på Torp eller deras egna hemsida, antagligen den populäraste storleken då den ALLTID är slut först!
 
 
 
 
 
 
 
Såhär ser jag ut på morgonen!!
 
 
Någon där inne som är lite arg för att hon inte får följa med matte ut!
 
Till top