Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

30:e & 31:e December 2012 i ett

Permalink0
Äntligen, äntligen, äntligen har jag fått tummen ur och fått frosta ur min frys, det tog bara halva natten. Har ingen aning om jag stängde av allt rätt och nu satt på allt rätt så jag får ta och kolla nogrannare innan jag går och lägger mig.
Hade en sådan mardröm inatt, sådan som forsatte även om man hade vaknat till lite grann. Mer och mer försvinner den ju ur minnet under dagens lopp, men det jag minns starkast är ormar. Dessa äckliga varelser (tillsammans med spindlar), de skulle tydligen finnas överallt, giftiga och gömda över hela staden jag bodde i. Drömmen handlade om en hel del annat också som bara är krångligt att sätta ihop till något sammanfattande.
 
Var ute en sväng till stan och Willys för att köpa en ny Pommac, drack upp den jag köpte i fredags, det var tungt att bära hem en sådan stor flaska men det var skönt med promenaden så det fick gå. Nästan ingen is på hela vägen så jag kom fram riktigt fort och ganska bekvämt!
Vår hiss har pajat IGEN, i fredags hamnade jag på högsta våningen med alla mina varor trots att jag tryckte på min våning, och där fastnade jag! Fick krånglat mig ur och gå ner två trappor i vår mycket trånga trappa, man går på snedden med kassar och väskor.
Tror den har fastnat där uppe nu, och ingen kommer väl fixa det föräns tills onsdagen, antar jag. Det var inte längesedan den fastnade på vår våning och när man öppnade dörren var själva hissen ett trappsteg upp. Jag har ingen rädsla för hissar, sedan kanske man undviker dem när man inte har en massa kassar, tvätt eller annat som är jobbigt att bära upp i trånga trappor. Det är skönt med trappor ibland, man får den där lilla extra träningen.
 
Satt och gjorde ett kollage alldeles nyss, så sparade jag för att sedan råka trycka fel och tryckte "new" istället för publicera och sedan blev det ett jäkla letande efter jobbet jag nyss gjort. Till slut hittade jag det iallafall, slapp att göra ett nytt då det var ganska många saker i det jag gjorde var det skönt att slippa göra ett helt nytt!
Som de flesta i modebranchen faktiskt säger nu så kan man inte göra så mycket fel. Allt beror på hur man matchar och att man är sig själv. Du kan ju ha ett par jeans i vilken modell du vill och stentvätt tillsammans med en vanligt t-shirt och matcha det med enklare smycken och ett par snygga skor, sen är du "done" liksom. Eller så kan man ha festklänningen på med en stickad tröja över och bara klä ner den.
 
Detta är lite vad jag är inne på just nu och till våren till viss del: 
MyOwnRightNow

 
* Militäriska
* Neonfärger i grönt, gult och rosa
* Djurmönstrat - gråskalor
* 90-talets jeansskjortor i olika tvättar plus tröjor med siffror/årtal
* Som vanligt på våren kommer ju de ljusa "baby-färgerna" jippi :-D
* Mönstrade leggings
* Långa kjolar, klänningar och vida byxor
* Transparenta plagg rent allmänt och paljetter kan nog hålla i sig. Vill ha ett par gråa paljettleggings med en svart enkel tröja över!
* Smycken i guld, silver och mörkt grått. Mycket kors, trianglar och döskallar. Man ska ha många antingen smala ringar eller stora synliga ringar.
 
Nu har min frys låtit väldigt konstigt ett bra tag så måste nog kolla till den! Sedan siktar jag nog mot sängen, hoppas lyckas somna SNABBT och att jag SLIPPER mardrömmar om ormar i natt!
 
 

Borde sända ut en VARNING!: Långt och personligt inlägg!!

Permalink0
Jag har suttit och läst lite bloggar med unga tjejer som har självskadebeteenden och självmordstankar/planer hela kvällen. Har till och med stängt av ljud på tv, mobil och dator då jag inte kan koncentrera mig på mer än en sak i taget. Det är ett stort no, no, NO på sådana sidor i vanliga fall, jag är själv medveten om hur de triggar men ibland kan vissa saker man läser vara till nytta. Andras upplevelser ifrån psykavdelningar, andras tankar de är på riktigt, jag är inte helt ute och cyklar, det finns fler som har dessa självmordstankar dagligen!
 
Ibland kan man ha en "bättre" period men det går inte en dag utan att jag tänkt att jag vill inte existera på denna jord. Inte en dag då jag inte har det planerat att DÅ ska jag försöka igen.
Läste ett inlägg att det som kan vara bra med att vara inlagd är att det förminskar chansen att man ska kunna ta livet av sig. Märker att jag skriver "chansen" och inte "risken"... Ja man får verkligen understryka "förminskar" med tanke på att det beror på vilket övervak du har på dig. Jag har legat inlagd utan att ha ätit eller druckit på fem dagar (ja man lever då TYDLIGEN!) med en blödande bula i pannan efter en självskada mot ett berg, och en massa tabletter i magen (okej just då när jag tog dem drack jag vatten!). Eftersom jag inte har visat några direkta tecken på våldsamhet, då jag ofta skadat mig OCH kommer undan med dem, utan att någon ser så är man ganska anonym och liten även inlagd.
 
Det är tydligen fruktansvärt svårt att få tala och skriva om dessa ämnen, och har man inte själv varit där så kanske det kan vara jobbiga meningar, men så här ser det fortfarande ut!
 
Det är fler än jag som har blivit svikna av de vi borde känna som mest förtroende för i samhället nämligen POLISEN. Helt sjukt skönt att höra att det inte bara har varit jag som ältat och känner som jag överdriver (inte kul att höra dock att fler råkat ut för det :-S).
Jag är rädd för att bli så psykiskt dålig att jag tappar förståndet, att jag blir våldsam. Jag vill inte hamna där, jag VET innerst inne att jag i min natur inte är sådan, men tänk om alla dessa unga kvinnor inte heller är det utan de har bara kommit längre i sina sjukdomar och nu finns inget annat kvar än att man blir galen? Det är den största rädslan jag har, att andra ska bli lidande för att jag skulle bli våldsam.
 
Har varit i dimma sedan midnatten till onsdag, igår fredag var jag väl någorlunda iallafall. Men det är så det fungerar för mig, mobilateamet fungerar inte för de har inte förstått att jag kommer inte be om hjälp när jag är i dimman. Oftast vet jag inte ens att jag har ringt. Det är ingen som kommer att veta den gången då det tippar över, jag behöver inte smyga. För det är ingen som vet, tyvärr kan ju inte min livskamrat ringa och säga lägg in matte nu!
 
Förstår inte hur folk kommer in på psykavdelning, men oftast så är det väl någon man bor med som upptäcker att "hej, hon vaknar inte idag". Det finns någon som kanske märker att någon inte kommer till jobbet/skolan idag? Någon som inte öppnar dörren när boendestöd eller liknande ringer på?
Då jag var som mest inlagd var när jag gick i skolan och hade kontaktperson och när jag hade jobb, så jo det stämmer nog.
Det värsta jag vet är när folk dock kommer och ser att man är hur nere som helst, knappt kontaktbar och barrikerar sig i lägenheten! Bara sitter som farao och inget mer, nej då är gränsen nära för våldsam och det är då jag är glad att jag inte ÄR våldsam.
 
Oftast vill folk inom vården och säkert ens närmaste också in i det längsta undvika inläggning på psykavdelning. Just i mina jobbigaste perioder förstår jag inte varför? Jag behöver bort ifrån den platsen jag befinner mig i och jag kommer inte be om det frivilligt, tyvärr... För mig fungerar INTE hem till anhöriga!! Och jag har inga kompisar som är så nära. Tycker för övrigt att det är skandal att man ska lämpa över en vuxen sjuk människa på anhöriga, det är varken bra för anhöriga eller den som är sjuk. Man är i ett sjukdomstillstånd och då ska man inte slussa över det på folk som inte är utbildade. OM det nu inte är så att är just DET som fungerar förstås för den som mår dåligt.
Jag vet inte längre vad sjukhuset står för mig längre, jag har nästan noll kontakt med öppenvården och mina mediciner ska vi inte tala om! Kaos och skandal!
 
Medans folk har sett mig som i en bättre period i höst, så får man väl säga att allt är relativt. Jag har inte mått bra i höst, jag har inte levt i höst, det är som skoltiden all over again. Man stuvar in allt inom sig, gör upp planer för när man har tid att gå in i dimman, det vill säga när man har tid att bli människa igen efteråt om man inte lyckas.
 
Blir en hel bok det här, men även om jag inte skurit mig på länge nu så är det sant det som mina alla kontaktpersoner har sagt, jag har hittat andra sätt. Både med tabletter men framför allt med maten. Jag ser det ju inte så, att inte äta på några dagar ser jag ju som ett sunt tecken att nu äntligen kan jag hålla mig! Nu är jag duktig! Och det med tabletterna ser jag inte som ett sätt att skada mig på utan mer som att förgöra mig för gott på.
 
Ja, nej det tåls att tänka på. Nu har jag nog lyckas skriva av mig för hela hösten och resten utav året. Som endast består utav två dagar kvar men ändå. Mycket som pyrt inom mig men som jag inte orkat skriva.
 
Favorit i repris Minna som "göttar" sig på min arm.
 

Fyndigt värre!

Permalink1
Idag blev jag så lycklig när jag kunde fynda på RIKTIGT (!) de harems-jeansen jag dreglat över inne på VeroModa ifrån ONLY!! Jag tänkte faktiskt köpa dem för mina extra tjänade pengar nu till julen, men sedan kom lite annat i vägen och byxorna försvann ute på Torp. Tänkte att det var nog inte meningen att jag skulle ha just dem, dyra som skam var de också 559:-.
Jag är nu hela 26 år fyllda och då är det svårare att komma undan med att gå runt i riktiga haremsbyxor, inte omöjligt, jag kommer att göra det, men jag vet ju också kommentarerna ifrån framför allt den äldre generationen. Men nu kan jag med gott samvete iallafall ha dem och veta att jag älskar dem och jag inte blev rånad, 70% och de kostade cirka 168:-!
 
AZURA HAREM CARGO JEANS - WASH 1 HK1064, DENIM, mainAZURA HAREM CARGO JEANS - WASH 1 HK1064, DENIM, main
Tillsammans med vita Converse och vem vet en och annan Adidasjacka ;-)
 
Nytt ifrån H&M 199:-, vi trycker på "like"knappen!
 
MyOwnBikBok
 
Ännu en klänning jag är glad att jag inte handlade i höst utan kunde fynda för halva priset!
 
Fit me Blush
Sedan fick jag presentkort på Kicks och det passade prima då jag skrapat på botten utav mitt rouge, att köpa ett nytt :-D
 
Har sagt tidigare att jag inte är gjord för detta klimatet vi har i Sverige, och tyckte man synd om Bambi på hal is så är det ingenting jämnfört med hur jag ser ut vid första steget utanför dörren. Det spelar ingen roll vilka skor jag tar, det spelar ingen roll om det är sandat och det spelar ingen roll hur jag går, snabbt eller långsamt. Pensionärer går om mig på trottoaren! Har försökt att intala mig att det är mer synd om pensionärerna om jag har sådana problem med att gå, men ta mig tusan jag är snäppet värre! Idag har det i och för sig regnat hela dagen lång och varit plusgrader så har vi tur så försvinner det mesta utav isen så man slipper krypa fram på alla fyra.
 
De har redan börja skjuta raketer här i stan, det är tur att Minna inte bryr sig. Nej hon sover så gott, ihopkrupen på sängen, medans matte käkar lördagsgodis och ser på Shrek 2.
 
Till top