Nanna

Livet är ingen dans på rosor...

Fuck!

Allmänt Permalink0
Har varit sjuk idag... =( Det händer ofta att jag blir fysiskt sjuk så fort jag kommer tillbaka och ska börja med någonting. När jag började skolan blev jag botten förkyld och nu efter endast en dag på jobbet så har jag varit hemma i någon typ av magsjuka. Det kom fort igår kväll och sedan har det hållt på hela natten och morgonen.
Dock har jag lyckats sova en hel del på dagen idag och nu mår jag bättre. Magen protesterar och ont i huvudet men nu kan man iallafall vara uppe och gå litegrann.

Vet inte om det sitter psykiskt, när man mått dåligt och varit djupt nere är det som om man håller andan länge. Kroppen går då in med allt sitt försvar för att lösa krisen inombords, och då "hinner" den inte med att bli sjuk fysiskt. Nu när man inte längre "får" vara psykiskt sjuk för att man har ett ansvar och alla krav man får på sig så reagerar kroppen helt omvänt. Det har iallafall hänt mig så många gånger tidigare.
Det värsta idag på dagen har varit det dåliga samvetet, man känner sig svag och patetisk när man börjar återfå krafterna igen. Fast nej! Hade det varit så bra att gå till ett jobb där man jobbar med livsmedel och hållt på och spy??? Jag tycker ju inte det egentligen, varför kan jag inte få in det i mina känslor då?

Tycker fortfarande inte att jag skulle hoppa in på heltid såhär direkt, och nu HELT utan någon kontakt via öppenvård eller annat.
Men men om man ska se det positiv så kan detta vara det som pushes me over the edge, ilskan och besvikelsen kan lättare bubbla över. Kanske kan få mod och faktiskt våga!

Spanien - Portugal nu, och jag är rädd att Portugal vinner då de har spelat liiiite bättre de andra matcherna. Men jag ska hålla alla tummar för Spanien som faktiskt har öppnat starkt den första kvarten här.
Synd att Japan inte gick vidare emot Paraguay, då de förlorade på straffar. Har inget lag som jag vill heja på om inte Spanien går vidare ju! Come on boys!!!


Är mer Kalle än Joakim von Anka

Allmänt Permalink0
var räkningarna betalda! Det är alltid ett helvete med att ta tag i att betala räkningar på nätet, men som tur är så gör jag det iallafall. Det är jobbigt att se sanningen men så länge det finns pengar till räkningarna så får man väl vara glad. Blir ingen tripp till Linkan denna månaden oavsett. Kanske i augusti, tror att räkningarna är lugnare då. Ja det får jag kolla upp, någon som hänger på?

Satt och såg på film hela kvällen igår, fast hade fotbollen på i bakgrunden =) La alla kuddar jag ägde i sängen och "monterade" datorn brevid, allt för att inte jag skulle få för ont i ryggen. Det blev först Wallander - Indrivaren (vad annars!), sedan Shutter Island och sedan avslutade jag med Prinsessan och grodan. Alla tre var helt okej filmer, ja Wallander var ju bäst! I Indrivaren var ju Emil Forselius med, skådespelaren som tog livet av sig, han är så bra. Han har alltid varit skitbra i sina filmer. R.I.P.....

Hade viljat åka till Trollhättan idag men efter att ha sett mitt konto så tror jag att jag ångrar mig. Vet inte annars vad man kan hitta på, städa kanske??? Nej inte idag, inte sista dagen.... =( Det är svårt att sitta på balkongen då solen konstant går i moln.
Vi får väl se vad som händer.



Nu vill jag....

Allmänt Permalink2
Jag sitter nu som så många gånger förut och känner att jag vill ta tag i mitt liv. Jag vill att det ska hända något. Jag har alltid trott att jag vet vart jag är på väg, vetat vad jag vill jobba med och hålla på med. Dansen har varit så stor för mig sedan 10 års ålder och det är där mitt hjärta ALLTID har funnits. I dansen. Vi snackade en del om detta i Linköping, vart tar vi vägen utan dansen? Det är inte bara ett jobb eller hobby, det är en livsstil. Någonting hände med min passion i Linköping, jag vet inte om jag kan skylla allt på "händelsen", men jag vet att mycket i mig försvann den kvällen. Jag tappade mig själv helt.



Innan hade jag drömmar om att bli författare, journalist, dansare, pedagog, koreograf, butiksbiträde för en modekjedja och till och med drömmar om att gå in inom politiken. Nu när jag ser vad mina drömmar och mål inom yrkesval har varit ser jag att jag nog alltid har siktat högt. Det är inte på något kontor jag vill sitta, kanske inte egentligen bakom en kassa hela tiden heller. Jag vill förändra och påverka.

Vad har då stoppat mig, och vad stoppar mig då nu från att kämpa för att nå något av mina mål? Min vikt? Människor frågar mig om jag verkligen tror att jag blir lycklig om jag går ner i vikt. J A, ja, det tror jag. Inte att jag får allt serverat och får ett toppen jobb för att jag skulle se bra ut, utan det skulle få igång min motivation att börja kämpa för att överhuvutaget vilja leva.
Folk som känner mig vet, hoppas jag, att så är inte fallet just nu.
Min kropp är "a mess" inifrån och ut. Det känns som om den är sjuk både psykiskt och fysiskt, jag har ont i varje muskel varje dag. Det gör ont att sitta, stå eller att ligga ner. Mår konstant illa och vill bara spy.
Det känns inte som om jag tänker rationellt, det är någon annan som tänker för mig.

måndag börjar jag jobba GRATIS i fyra veckor på heltid. Min önskan om att ta det i steg är som bortblåst, ingen som lyssnade på riktigt de bara nickade och sedan sket fullständigt i det. Jag är inte förvånad... Men en dag i taget....

Igår blev det en lång stund framför spegeln med varma järn. Plattade håret för första gången på evigheter, när jag borstade ut håret innan såg jag ut som fem skatbon! Såg hemskt ut, tack Gud för plattänger! Det blev min blommiga sommarklänning och uppkavlade jeans. Var och träffade busfröt som fortfarande bor hos stormatte. Blev middag hos min pappa med Carola, fick sju sortes blommor att lägga under kudden och det var sååååååå nära att glömmas bort, men precis innan jag släckte kom jag på det. Tyvärr drömde jag inte om "M" och inga andra killar heller för den delen =(

Jaja nu tänkte jag kolla om det går några matcher idag annars går jag nog och lägger mig en stund, orkar inte vara vaken...

 
Till top